< Tillbaka
 
19. Glumshammar,
Glumseruds hammare och hytta.

Koordinater:
N59°29´31.812” E13°51´23.094”

  karta-glumshammar
  glumshammar-2
 

Här vid vattendraget Glumman anlades en hammare i oktober 1644 av Jon Larsson, häradsskrivare i Östersysslet i Värmland. Denna Glumseruds hammare brann ned 1666. Då hade hammarens ägare funnit ett järnmalmsstreck, vilket föranledde honom att i stället anlägga en hytta, Glumseruds hytta.

Glumaeruds hytta. (På östra sidan av Glumman.)
Hyttan privilegierades år 1669. Malmfyndigheten visade sig otillräcklig, varför ägaren redan år 1670 begärde att få hämta malm från Nordxnarksgruvan. Även hyttan förstördes av brand, år 1682, men återuppbyggdes. Herman Kolthoff blev senare ägare av densamma, men han lade ner driften år 1708 på grund av de kostsamma malmtransporterna.
Glumshammaren.
Herman Kolthoff ägde också Norums stångjärnsbruk i Nyeds socken. Därifrån lät han år 1721 flytta en hammare till Glumserud, som åter blev ett hammarbruk med stångjärnssn-dde. År 1760 flyttades smidesrättigheten till Antonströms nyanlagda stångjärnsbruk i Fryksdalen.
Gluniseruds manufakturhammare. (På västra sidan av Glumman.)
År 1765 fick man så privilegier för ett manufakturverk, men först 1794 blev en smedja med en knipp- och en spikhammare uppförd. De 35 skeppund stångjärn som man fick vidareförädla köptes från Berslagen och produkterna avyttrades på orten. Spiksmidet pågick med varierande intensitet olika år och sista året som uppgift finns om smidet är 1873. Sedan dess har ingen ny rörelse ersatt den äldre.
1 Väse hembygdsgårds museum finns spikar, som smitts vid Glumshammar.
Maimtäkt
På den så kallade Näskullen vid Älgånäs i Väse finns provbrytningar efter järnmalm, benämnda skärpningar, som utförts för Glumshammars räkning. En av dessa är belägen ca 100 m öster om platsen för det tilltänkta kapellet vid Näskul. Enl. Adolp Mörner år 1762 skulle denna brytning ha skett för omkring 50 år sedan. Koithoif lade ner hyttdriften 1708. (Se nr 35 på kartan)
Garveri
Ca 800 norrut, vid Glumstorpsäckens utflöde i Glumman låg förr ett garveri.
Källor: Furuskog, Jalinar: De värmländska järnbruken, 1924.
Mörner, Adolph: Kort ekonomisk beskrilning öfver Wermeland år 1762, i Värmland förr och nu, 1952.


Vägbeskrivning:

Från Ve tag väg 240 mot Hagfors, kör 9 km. Vid skylt Glumshammar 2, tag höger. Kör 1,8 km, tag av höger vid vägskylt: Kristinehamn 31 km. Kör 150 m. Skylt på höger sida om vägen.